my life is riddle

i magen finns det knivar som försöker ta sig ut. i huvudet finns det tankar som vill gömma sig, och på utsidan är allt som vanligt. jag ler, skrattar och ser dum ut. får kommentarer om att jag är snygg, och skit för att jag är bättre än alla andra.

försov mig i två timmar imorse och missade min tandläkartid. får ringa och be om ursäkt senare, annars får jag väl däng av mor min. iallafall så gick jag upp och gick gäspande ut i hallen får att hämta min tröja, och där, mitt på golvet ligger ett brev, markerat 'till målsman' och sedan min skolas logga. blodet började pumpa, och jag böjde mig ner för att klia mig på benet. tog sedan upp kuvertet och slaktade det. det stod att jag är kallad till 'elevvårdskonferens' den 13 mars, och att mentor, rektor och skolsköterska kommer närvara. palla shi, mannen. de ska förmodligen mala på om att jag gått ner i vikt eller något, men vafan, det har jag ju inte. jag har inte magrat heller. så kan alla hålla flabben? horor.

har fått en kallelse till skolsköterskan också, hon vill ta reda på vad jag väger. menar de på fullt allvar att jag ska ta av mig paltorna och sedan ställa mig på vågen och få en smärre hjärtinfarkt? 
nej, glöm det. jag har 'tappat' kallelsen. 

anyway, har umgåtts med baby hela veckan. mått bra de stunder jag har haft sällskap, mått dåligt och spytt när jag varit ensam. så ni har inte missat så värst mycket.

förutom att jag är fetare än vanligt.
lina hälsar, btw 


so far, so bad

jag dör lite varje dag känns det som. men jag ler ändå, så att jag ska lura er att allt är bra. men jag klagar inte, jag har ju fått starkare piller att svälja. ;)

fasta idag hade jag tänkt. i värsta fall får jag ta en macka, men inget mer. vet inte om det blir sup ikväll, men blir det så, så ska jag hålla mig väck från ölen. även om det är gott.
fick en känsla av att det snart är dags att packa och sticka någonstans. vill bara bort at the moment. men hell, det vill jag ju alltid.

nej, nu ska jag nog sörpla upp en kopp té tror jag. hittade massa goda téer i skåpet igår.
thinner is the winner

jack and white

'there's no point of breathing anymore'

igår hade jag sex.
jag, den personen som gör allt för att undvika se sin kropp i speglen. den som byter om på dass när det är släkt. den som gråter när jag duschar. den som skäms att byta om framför andra. den som river upp sin hals som ett skrämt djur varje dag. den personen, alltså jag, blottade min kropp för en annan människa igår. fan vad skäms. ett under att personen inte dog. iallafall kändes det lite bättre när jag släckte lampan, och rummet blev kolsvart.
nog om det, jag blir bara illamående om jag tänker på att någon har sett min kropp i sisådär 3 sekunder.

ni fattade kanske att jag sov hos baby igår, och som vanlig går våra dagar ut på att han ska fodra mig med cola och mat. dock vet jag hur jag ska agera. det är bara att dricka lite cola zero, och äta medans familjen ser på. rätt roligt när babe tvingade mig att äta frukost imorse. jag tog en halv macka och åt 1/4 av den. som jag dessutom hade smulat sönder i små, små bitar. otroligt komiskt, tyckte vackerheten.

jag vet egentligen inte hur jag mår. häromdagen skar jag upp fettet på magen och armen, men igår kunde jag inte ha ångrat mig mer. jag mådde bra igår. nu mår jag som en jude på koncentrationsläger som fått mat. och tro mig, då mår man konstigt.

vad är då nytt på kroppsfronten?
jag når mer om min handled nu, knäna är beniga och pallar inte hålla min enorma vikt, höfterna tittar fram lite, kotor reser sig, revben putar ut.. men fettet är överallt.
jag är som en klump jello. äckliga, nermalda benrester som färgas limegrönt och äts av fetton.

the shooting star that destroyed us

då var man hemma från trollhättan, och ett par underbara/helvetiska dagar hos the all-mighty naith.
det som tog knäcken på båda var att vi verkligen hetsade två av de dagar jag var där, och jag hade gett henne ett löfte om att inte spy när jag var där. och mina löften, de håller jag. men det är historia nu.
de nattliga promenaderna var helt magiska. att bara få gå ut i en tyst stad, klättra upp på en mur och kasta sten i vatten, samtidigt som jag försöker intala mig själv att jag inte kommer trilla och bli splatter på marken 6 meter nedanför, var något av det mest 'helande' jag gjort på länge. under de timmar vi var ute och gick tänkte jag inte på något som har med mat att göra. det enda jag hade i huvudet var.. luft. inget alls. bara tomhet.

det kändes bra att sedan ligga i sängen och lyssna på naiths andetag. det fick mig att börja tänka på mina egna, korta och hetsiga andetag, som om jag springer jämt och ständigt.
det gör jag nog, men vem det är jag springer ifrån kanske jag aldrig kommer få reda på.
att springa tills munnen är full av blod, och lungorna håller på att sprängas gör jag varje natt. det kanske inte syns på utsidan, men på insidan springer jag för livet. någonting är mig i hälarna och försöker ta tag i mig. paniken stiger och jag vaknar i sängen, där lakanen och allt annat dryper av kallsvett.

jag känner dock likadant som jag alltid gjort. jag vet inte hur jag ska säga det, men jag känner inget. hah. jag gör verkligen inte det. förutom ibland. men efter allt har hänt är jag död igen. jag är en maskin, och mina lemmar har rostat.

från malmö till usa

då har man nog tjackat ett sommarjobb på ett travstall i usa under sommaren.
känns både bra och dåligt. ensam på ett plan högt upp i luften (jag avskyr att flyga även om jag bara gjort det en gång). palla ente flyg. kan jag inte få gå istället? då hade jag varit jättefin när jag kommit fram om sisådär 16 år till. då kan ju rexen möta mig där. jättebra. mhmh.

har just gömt godiset mor min köpte. kändes bra, men jag tgo tyvärr x antal bitar. så jag fick dåligt samvete och gick in och kräkte. pinnar ftw. <3

nu mår jag dåligt igen. orka detta. måste byta piller. jag kan fan inte ha dem här längre. tog dem för några dagar sedan, och fick en jävel till attack. igen. detta hände inte när jag hade zoloften. nu måste jag väl ta dessa på sextusenniohundranittofem olika piller till.

nej, kära publik, nu ska jag springa i 10 minuter på min matta, sen ska jag försöka sova utan att cutta sönder någon artär på kroppen.

an honest mistake

jag har ätit idag. eller ja, två bullar till att börja med. nu har mor min lagat mat som hon ska övervaka, sen har hon köpt godis också. aja, det får gå. 

ska till älskade naith imorgon. ska bli skönt att komma iväg från trista malmö, och ut till någon som fattar vad man håller på med. att bara få vara sig själv, inte äta whatsoever, utan bara.. må bra. fast ska jag vara ärlig har veckan gått bra, och för en gångs skull har jag mått bra. det känns.. overkligt.

jag söp som fan igår. det var trevligt, men baby fick en käftsmäll. men den satt bra. det var ju trots allt jag som slog.
det enda jag inte klarar av är att folket är så överbeskyddande. uppenbarligen var det en snubbe som heter simon som snackat om mig, och de flesta hade lackat. varför? jag menar, jag har blivit snackad om både på gott och ont i snart 4 år. JAG KAN TA HAND OM MIG SJÄLV. jag undrar vad som hade hänt om jag dragit. förmodligen hade det blivit värre, men jag hade mått bra. det är ju huvudsaken. jag skiter i folket jag sårar. det som hänt, har hänt, big deal. dessutom krossade jag en ruta, och tog på mig skulden för ett hål i väggen. känns bra.

starvation

jag vet inte om jag ska låta mitt hår växa lite till, eller om jag ska trimma till det. allt blir ju så pass mycket lättare om jag klipper det, men om det växer kanske det blir snyggare. haha.

iallafall har jag varit rätt duktig med maten. fast jag har varit dum och ätit två bitar fransk nogaut, men det har jag redan gått bort. ska ut och gå snabbt as hell senare, när jag tagit mig hem från en slickande voffse.

jag ser/känner mina höfter, lite nyckelben och lite revben, men jag är långt ifrån klar.
jag ska nå feather weight perfection

first fuck and then fuck up

jag mår dåligt. och bra. men nog mest dåligt.

moment of truth

jag tror att jag är kär.

akward silence

jag hatar att jag har bra minne. men ibland lönar det sig.
jag vill inte ens veta vad mitt bmi ligger på, är det bra talar jag om det för er imorgon, är det dåligt, målar jag väggarna med min hjärna.

för er som är lite tröga, så är det denna dagen jag fasat för i snart två veckor.
dagen då jag väger mig. jag mår alldeles för dåligt för att säga vad jag vägde.

just in case

att ni inte har något annat att göra än att avguda/hata mig för att jag är så äcklig fin, vet ju alla. så jag hjälper er på traven. (hehe traven)

Vad heter din bästa kompis?
rex rolin aka rex shadows

Hur gammal är rex?
17

Vad är rex favoriträtt?
tacos!

Vad är rex favoritfärg?
svart och sådär.. typ asså rosa

Vad är rex favorithobby?
att gymma, men också.. också.. att dricka vatten

Vad får rex att skratta?
när man leker 'sagan om ringen' och gör alla individer utvecklingsstörda

Vad lyssnar rex på?
a7x och när jag pinkar med öppen dörr/raised fist

Vad gör rex om rex inte får som rex vill?
det vill vi inte veta. verkligen.

Är rex morgonsur?
de dagar jag har varit där, nej, annars, ja.

Kan du rex hemnummer och mobilnummer utantill?
för att ljuga och verka som en bra vän; ja.
för att tala sanning och verka som en dålig vän: nej

Vad är rex favoritord?
SPARTA!!!!!!!!!!1111

Har rex nån pojk/flickvän?
ja, men han vet bara inte om det än

Har rex lätt för att bli arg/sur?
jag jobbar på det

Hur skulle rex reagera om du vann 34 miljoner?
madness? THIS IS SPARTA!!!!!!!!!!!!!!!!!1111+ett

Vad gör rex om rex har en ledig dag?
gymmar as usual

Vad tycker rex om Darin?
hans familj bor i samma trapp <3

Vilken är rex favoritsport?
curling! men hon säger att det är fotboll, så..

Har rex någonsin varit kär?
ja, i mig.

Säger rex allt till dig?
ja!

Vad tycker rex är bäst, vinter eller sommar?
lätt vinter. det var många glada ord som yttrades. haha, sommaren.

Tycker rex om att dansa?
de gånger hon gjort det såg hon glad ut, men jag skrek mest.

Vilken tjej tycker rex är finast?
LARS/angelina jolie

Vilken kille tycker rex är finast?
matt

Vad ska rex göra i helgen?
tränaaaaa och checka film, yao

Vilken är rex favorit film?
ava goes studio, lätt! och 'hipp hipp hora'

Vad hatar rex mest i hela världen?
dig, förmodligen

Vad skulle rex göra om du slog till rex?

ge mig en jävel i ögat

När pratade du med rex senast?
igår via sms när jag berättade om killen på videomix

När såg du rex senast?
den 28 december på t-centralen i alla avgaser


stämmer det, gex?

det finns inget hopp för mänskligheten

och detta är ungefär 20 gången jag säger det/skriver det.
när folket inte fattar vad jag säger, då är det kris. det är inte det att de inte vill lyssna, och inte min dialekt (bara när jag är full), utan de är uttrycken jag använder. från mina inälvor ända ut i skinnet är jag blatte, och därför slänger jag in x-antal 'blattiska' ord. alla har ni hört dem, det vet jag, men att ni är dumma i huvudet.. tja, det vet jag också.
därför hade jag tänkt skriva ihop en liten lista. bara för att utbilda er, samt hålla mig ifrån maten. ju mer jag skriver, desstu mindre tänker jag på mat. fast matintaget idag har varit hyffsat. kör det senare, men nu, en ordlista.


guss/ar - flicka/tjej/brud/brutta
thug/ar - pojke/kille/grabb/pojk
baxxig - fin/snygg/het/hallåja
baxxar - tar/snor/stjäler
baxxade - satt på/knullat/legat med
tjall - stjäl/snor
shadapar - stjäl/snor
palla shii - orkar inte
abou - mannen/älskling
abri - mannen/älskling/kompis
breh - bror/vän
brush/an - bror/nära vän
len - du
shoo - hej/tjena/halleluja
palla ente - pallar inte
ponani - fitta
charmouta - hora

det var dem orden jag kom på att jag använder mest. har ett antal andra ord som jag inte pallar stavar till, men jag säger dem gärna till er, då de flesta stämmer. :)
då går vi över till maten. 

5 sviskon (skånska för torkade plommon)
2 riskakor osaltade
2 knäckebröd m. ost

senare: pasta sallad. 
motion: ut och gååååå <3

 


vi kan ta det på baksidan efter jag baxat din flickvän

mamma har köpt godis. känns jättebra. verkligen. jättebra.

m: jag har köpt godis för att fira att vi snart är friska!
t: *stirrar tomt i luften*
m: sen har vi en glass i frysen också, som du kan ta, ditt magra elände.
t: *stirrar tomt i luften*
m: vad ska vi äta? ska vi ta makaroner bara?
t: *stirrar hål i luften*
m: vi gör det. vi kan ju äta om en halvtimme?
t: *går därifrån*

så bra är jag. bara stirrar. rätt ut. bara sådär. men jag kan lova er att det var ett väldigt intensivt stirrande.
får väl äta lite då. kommer säkert dö, men det är okej. verkligen. det är det.

mistakes are made

jag skulle gärna vilja tipsa om ett bra inlägg jag hittade i min kära broders blogg. länken finns under 'länkar'.
fast det fattade ju inte du förstås.

igår gick inte allt enligt planerna. jag hetsade, men kunde inte kompensera det.
min hals, min kära publik, har gett upp. jag har ingen kräkreflex längre, utan måste stå i timmar för att ens få en liten respons. som igår, stod i en halvtimme efter hetsandet. vad hände? inte ett skit. jag grävde, rev, slet, körde ner andra saker, drack vatten i mängder, men inget, INGET, hände. så där blev jag fast med onödiga kcal i magen.
men uppenbarligen är det sådant som händer. jag får vänta några dagar, och försöka spy senare igen. just nu kan det kvitta. jag är ändå så körd i huvudet.

strike 3

tredje gången jag uppdaterar idag.
tänker bara tala om för er alla att jag numera har ätit:

2 riskakor - 30 kcal
1 dl jordgubbskräm - 45 kcal
3 dl kokta grönsaker - 75 kcal                                 = 155 kcal

coming up ifall hetsätning infaller trots illamående:
7 mackor med ost

kompensation:
det får vi väl se om jag hetsar.

hush

jag är slut, jag orkar inte leta. jag tror mig alltid hitta det, men ändå ska jag tveka.
tar dagen som den kommer, fastän nästa dag är likadan. varken jag eller du tar tag i det som sägs vara bra.
skaffa jobb, ta sitt ansvar. vet shii vem jag är, jag känner mig som en blandras. jag skickas hit och dit på grejer som jag ska sköta, men jag sumpar alltid chanserna, vill inte ens försöka.
lägger inte manken till ett dugg, det känns om jag sakta innefrån käkas upp.
helt tom, helt borta, det känns som jag glömms av systemet för ofta. det är en tidsfråga innan jag blir galen på kraven som sätts på en för dagen. får mitt bidrag men det räcker inte till. har inte mat, har inte det jag velat ha, har ingenting.

jag ser dock mig själv som en helt annan ras än er.
en högre stående och starkare ras. dock inte just nu då jag käka dagens första mål. en riskaka med jordgubbskräm bredvid. fyfan vad det är äckligt egentligen. känns som att käka rent fett, fastän det inte är något fett alls i. fan. här sitter jag och dör, och det finns ingen som slickar mina fötter.


glöm inte att andas

.. och jag skulle vilja tacka min mamma för att ha smittat mig med illamåendet. tack, utan dig hade detta inte varit möjligt!

men det finns en bra sak med illamående. jag behöver inte äta. kan inte äta. okej, inte dricka heller, men det kan väl kvitta. är fruktansvärt seg i huvudet idag. varit hemma i två & en halv dag. gick hem i onsdags för jag fick en sådan jävel till ångestattack och fick gå in på dass och böla. känns väldigt starkt gjort av mig. jag hatar att visa känslor.

ångesten kör hårt med mig på natten. lägger sig som en snara kring halsen, och sakta dras åt. jag försöker förgäves få luft, men varje gång jag försöker spänns snarar. lungorna skriker, halsen svider, och jag kan inte göra annat än vad den säger åt mig.

en sak jag har glömt att nämna. jag hatar närhet. kramar och när någon tar på mig. fyfan, vad är jag? ett gosedjur? visst, ni tycker om /älskar/avgudar/vill vara mig, men inte fan behöver ni väl taffsa för det? snälla. jag avskyr när mamma kommer och stryker mig över ryggen. jag avskyr när folk kramar för länge. en snabb klapp på ryggen, människor, det räcker.
oftast beror detta på vilket humör jag är på. ibland kan jag tillåta folk att krama mig, det beror dock på vem du är och var du står i min rang. men snälla, gå inte fram och spontan-krama mig, om du inte vill ha ett brännsår i fejan.
jag visar när jag behöver närhet, du behöver inte ta ställning till det. tack.
fast sex är bra.

ska vi se om jag kan gå hela dagen på två riskakor? det blir en bra start för helgens 'sundhetsperiod'.


dear friends

den 31 oktober 1991 föddes denna vackra varelse. jag tänker dock inte säga mitt kön, då jag finner det otroligt roande att se när ni bråkar om vad jag är.
min barndom var bra, förutom att jag blev mobbad för att jag var tjock i ettan till fyran, då jag började mobba tillbaka.
men det kan vi egentligen skita i, för det är längre fram saker händer.

när jag går, flyttar folk sig för mig. det tyder på respekt. hav av människor delar sig, för att släppa fram mig. jag ser inte dem, men de ser mig. är det för att jag ser ut som jag ska mörda varenda jävel som gå förbi, eller är det av ren respekt för en perfekt varelse? eller rent av för att jag är fet? jag vet att det är alternativ 2.
jag är den som säger exakt vad jag tycker om en person jag antingen träffat, eller inte träffat. jag dömmer lätt. misslyckas du med din första chans hos mig, sågar jag dig vid knäna. en knäpp med fingrarna och jag kan få helvetet att braka lös. många vill vara mina vänner och komma innanför mina murar, men få lyckas. jag har speciellt utvalda vänner som jag delar mina hemligheter med, men det är bara en av dem som vet allt om mig. den jag är. just denna personen ville veta hur jag egentligen tänker, och hur allt började, och jag tänkte att det kanske var dags att för den personen att veta.

jag bor med min mamma och tre katter i en lägenhet i skåne. och jag är stolt över att bo där. eller rättare sagt, skåningarna är stolta över att jag bor här. jag hade en hund och en häst, men pågrundav fel beslut var de tvunga att lämna mig. mitt självförtroende stiger utöver det vanliga. jag skrattar åt folk som inte har något, men även mitt kan tryta ibland. när det kommer till min kropp, speciellt.

för 6 månader sedan vägde jag 62 kg. det är den högsta vikten jag haft. jag bestämde mig för att lägga av helt med godiset, och det gick utmärkt. inte ens ett sug fanns. senare började jag träna lite lätt också. då jag jobbar i stall har jag extremt många chanser att lyfta tunga saker, och ta i. det kändes bra, men det räckte inte, så jag drog ner på maten. endast frukost och middag. två dagar senare var jag nere på 58 kg. 'det här går ju bra', tänkte jag, och fick idén att dra ner maten till 1-mål-om-dagen. det räckte inte det heller. vikten blev en besatthet, och jag sprang och vägde mig stup i kvarten. jag lyckades gå ner till 48 kg, innan de kom på mig. anledningen? jag tog en gaffel och gick in på dass. det var startskottet. lärare kopplades in, mamma blev galen, och allt gick fel. jag började äta normalt igen. men någonting hade börjat gro inom mig. mina tankar låstes ännu en gång in i en svart låda och lades på hyllan. jag blev en levande död. när jag hade gått upp till 55 kg kom den älskade/hatade ana tillbaka till mig. för er som inte vet det, så är ana tilltalsnamnet på den som styr ens tankar under en sjukdom som kallas anorexia.

jag tror att hon kom tillbaka i oktober 2007. efter att ha övergett mig i nästan en månad, satt hon på min axel igen, och pushade mig till det yttersta. jag gjorde som innan, att jag drog ner på godis och mat, men la till att jag spydde efter varje måltid också. för att det inte skulle bli uppenbart, bröt jag mönsterna jag haft innan. jag gick ut långa rundor efter maten för att träffa en vän, vars namn är oviktigt. vi träffades ofta, han och jag, och de dagar vi inte sågs, de dagar tog jag tillfället i akt att säga att vi skulle träffas ändå. jag gick en lång runda ner till stranden, där jag ställde mig och spydde. till sist insåg jag att det verkade skumt om jag gjorde det varenda dag, så jag började gå in och duscha istället. som de flesta vet så låter det rejält när man kräker. både klökningarna och när maginnehållet nuddar vattenytan i toaletten. så var det för mig också, men efter lite träning så kan du göra det ljudlöst. jag körde stenhårt med tandborsten varje gång jag skulle spy, men till sist blev reflexen uthållig, och ville inte ge med sig. då var det fingrarna som kom in i bilden. jag har testat det mesta, som vinäger och duschkräm, men om du inte är äckelmagad så funkar det inte alls. du kommer bara må illa och då har du onödiga kalorier i magen. tro på den som innan kunde sitta och äta mackor framför en obduktion.

när folk, speciellt min mamma, säger att jag har haft en ätstörning (se ovanstående text), blir jag rasande. så fort någon diagnostiserar mig hugger jag. jag ser inte att jag har en ätstörning, iallafall inte när folk påstår det. men innerst inne vet jag att jag har det.

ana lämnade mig ytterligare en gång, förra månaden. då gav hon över till mia, som är namnet på bossen över bulimi. godis blev min vardag, glass och pizza fyllde på. normalt ätande och hetsätande i mängder trängde sig på. alltid med kompensering. jag gick inte upp mer än 1 kg, men även det är mycket i en f.d anorektikers ögon. vid det här laget vägde jag 51 kg. men mia sätter sina spår. du blir pluffsig i ansiktet, får mer fläsk på de ställen där du nyss hade ben som du inte trodde fanns. men tack och lov släppte hon taget, och jag stod ensam en stund. jag pendlade mellan att fasta och hetsäta, och det gör jag fortfarande. jag står just nu och försöker förgäves gripa tag i ana's utsträckta hand, men lyckas inte. hon skrattar rått åt mig, och säger att om jag ska hålla på som jag gör kommer hon aldrig komma tillbaka. dock har jag inte den 'snälla' versionen av ana, utan hon lurar mig till att misslyckas. hon vaggar mig i falsk trygghet, och släpper sedan taget när jag minst anar. jag faller handlöst, men innan jag slår i marken, är hon där igen. idag är det sista dagen, säger hon, som du får äta vad du vill. ta tillfället i akt om du vågar, men vi vet ju alla att din hals är körd. äter du idag så kommer du inte få upp det, och då är du den feta kossan du alltid varit.

de flesta har en kroppsuppfattning som inte stämmer alls. jag vet att den jag har gör det.
jag är en fettklump, full av äckel. lår som en hel elefant, och inga höfter. sexton hakor och elva armar. andra säger att det inte är så. men alla ljuger. man kan inte lita på folk i den här världen. även de personer jag älskar går inte att lita på när det kommer till detta.

jag håller på en hel del med självförvållande skador. överdosering, slag och rakbladsritningar tillhör tyvärr min vardag. då jag inte orkar mer ger pillerna mig styrka. varje gång jag ätit alldeles för mycket, jag ger min handled eller mage lika många snitt som saker jag ätit. jag har ett pussel på min mage. strecken som överlappar varandra ger en halvfärdig bild av mitt inre. en text som ingen kan läsa. jag lever för att skada mig. jag lever för att bli smal.

jag tar en rejäl risk som skriver detta, men jag kan säga med fullt allvar, att den som berättar min hemlighet kommer åka på spö, oavsett om du är min vän eller inte. jag kan inte släppa henne nu när hon är tillbaka, och jag vet att hon kommer stanna denna gången.

om ni inte vill läsa, så gör inte det. om ni tror att ni kommer få reda på vad jag känner efter att ha läst detta, gå och skjut er. tror ni verkligen att ni vet vem jag är efter detta? ni kommer aldrig veta vem jag är, eller vad jag känner.
det enda ni vet, är att jag kommer sluta på bårhuset inom 30 år. det är så det är.

i has a feeling

hetsätning på G. kanske sisådär åttahundra mackor, fil + flingor, sen spy, och motion på det. funkar. men ändå inte. villlllll inte.

home is where you hang yourself

sitter i svedala hos uttrarna saarnak. känns bra att missa middagen.
fick värsta energikicken igår, stod och dansade/hoppade i en timme. kändes faktiskt bra. funderar på att göra det igen. måste ju försöka få väck det jag käkade igår. skäms som fan för att jag ens åt det, och inte förbrände eller spydde upp det. fuck fuck fuck fuck fuck fuck.

vill inte ens skriva vad jag åt, för ni kommer GARANTERAT skratta åt mig. det hade jag gjort. usch. tur så är det ju trav imorgon, så jag kanske slipper middagen då också. hade tänkt fasta i två dagar, för att se hur det går. imorgon ska jag gå hem från jägers, likadant på onsdag. känns bra då det är långt. måste ut och springa också snart. fan att jag inte har gymkort, går så pass mycket lättare att springa där än ute. man blir så seg hela tiden. pffft.

måste gå ner i vikt, måste ha revben, höfter, nyckelben.
 
jag hatar när det inte går som jag vill

is it me?

jag mår så illa att jag tror att jag kommer dö. men det blir bättre efter en stund, det brukar bli det.

q: hur många tabletter tar du om dagen?
a: jag tar tills skitet tar slut.

q: hur många blir det?
a: cirka 8 stycken. ibland mer.

q: hur mycket tar du när du överdoserar?
a: 2 kartor antidepp, sedan lite andra goda saker.

q: hur mår du efteråt?
a: antingen otroligt jävla illa eller perfekt.

q: hur orkar du ta så många piller?
a: jag heter inte tripp bara för att.

q: har du kräkt efter överdoseringen?
a: aldrig. min kropp spottar inte upp nödvändiga saker.

q: varför gör du det?
a: för att långsamt försvinna.


räcker det för er? jag är så jävla trött på alla er fejkade fittor som klagar på att ni mår dåligt. bit ihop och gör något åt det istället. jag klagar inte på att jag ibland mår dåligt, men jag tar tag i mina problem och antingen super jag ner mig eller tar piller. motion botar ångest, mat skapar ångest.
mår du dåligt efter du ätit? spy och dra dig ut. mår du dåligt fast du inte ätit? spy och dra dig ut.
kan du inte spy? drick två liter saltvatten ska du se att du spyr. vet du inte hur du gör? kör ner 2 fingrar i halsen och vicka satan så ska du se att du spyr. funkar det inte? testa 3 stycken. fortfarande? ta en tandborste. nej, inte skaftet, utan den delen du kör över tänderna. spyr du blod? bra, då är du inte helt värdelös iallafall.

jag är fortfarande bättre än er, oavsett hur dåligt jag kan må. få in det i eran skalle.

boys wants girls with a body like a dead person

'put a gun to my head and pull the trigger, so i'll paint the walls with my brain'

ja, så är det. jag mår värre än vanligt idag tror jag, känner ju knappt mina dagar längre.
hade en dålig dag igår, men det får jag ta igen idag. ska ut och gå lite senare, ska nog ta ziggy med mig.

måste ut och gå, är helt jävla hysterisk för att jag åt så mycket. lyckades iallafall smyga undan min frukost idag. det blev en jättemorot istället. mättande as hell. men vad är mätt egentligen? jag tror inte att jag känner om jag är hungrig eller mätt längre. jag bara äter när andra ser på, ler och äter upp min själ.

funderar på att radera mitt liv. kan man ens det? för det hade varit det jag behövt nu. att bara radera allt och aldrig funnits. själviskt? ja, men sådan är jag. känn igen trippen, som bara bryr sig om sig själv.

ett mord hade suttit fint nu. antingen utförs det av någon jag känner, eller inte. och jag vill vara offret. nej, det är väl snart dags att gå ner till järnvägen och titta lite.

orka malmö, jävla incestfamiljer allihopa.
jag ska skära upp din hals och dricka ditt fötande blod.

questions last longer

anonym, jag beundrar nog hellre dig.
jag hetsäter mer än vad jag vill, och jag är inte alls mycket bättre än vad du är.
jag slår vad om att du är grymt duktig, och det vet jag att du vet, men alla faller vi tillbaka.
suget tar ibland över min vän, men du kommer resa dig igen.


noes and yeas

the good part: hänkar med mamma till affären
the bad part: hon har köpt glass

the good part: jag har inte ätit så mycket
the bad part: jag har en känsla av att jag kommer göra det

the good part: all gång är bra gång
the bad part: jag är fortfarande fet

enough

matdagbok:

1 ostbulle (borta)
1-2 g morötter
pastasallad

looking good. eller ja, hyffsat. jag har inte haft en enda möjlighet till att fasta denna veckan. sucks bigtime. men nästa vecka har jag för mig att mamma jobbar sent, så då är det lungt. då kan jag tillochmed fasta 3 dagar i rad, tror jag.

imorgon är det bio. ska gå i stan hela dagen, så det blir en hel del kcal som åker bort. sen ska jag unna mig lite godis på kvällen. fasta eller motion på söndag, sen nya tag på måndag.

this feeling can't shut me up

RSS 2.0