rör vid mig
längesedan jag skrev här, men jag har varit lite upptagen med att spela datorspel. och jobbat i stallet. men mest datorspel.. och sex på egen hand. eller inte. det har man ju inte tid med när man är så inne i HITMAN II att man själv funderar ut var man kan gömma lik i ens eget rum. under skrivbordet hade varit jättebra, för där är det ingen som vågar kolla. dammråttorna härskar därunder, och får de inte sitt dagliga underhåll av fötter, så blir de inte nådiga.
jag har fått en ny idol.
denna person avgudar mitt chilenska ursprung och vill att jag ska prata spanska hela tiden.
problemet är att jag inte kan det. heh, bull läge.
men nej, jag måste spela lite till, är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ nära att ta dö på maffiabossen.
'nu sitter jag i det också'
bråkar med morsan om att jag VERKLIGEN MÅSTE gå till skolan, men det slutar med att jag blir nertryckt i sängen igen och får en schäfer kastad på mig. nej, då känner man sig värdelös.
det gör jag nuförtiden när jag är hemma. innan var det ju jag som gjorde allt för att slippa gå till skolan. inte nu längre. bara att få spendera några timmar ute hos bossen är underbart, bara för att sedan ta sig in till värnhem och stinka skit, totalt värt. väääärt.
idag kvalar min lilla rullkov, och jag är en dålig mamma som inte är där. första kvalet är som.. första steget. gick hon in i startboxen? hon dog inte va? hon klarade det?SÄGATTHONGJORDEDETOCHATTHONLEVEROCHINTEBLIRHUNDMATFÖRATTHONFASTNADEELLERNÅGOTOMGOMG!!
jag kommer vara stolt över henne, vilket som. såläge hon lever är jag nöjd. och att herr karlsson är snäll med henne, och inte gör något dumt. nej, jag är till för att bli slagen på och whatever, låt bara bli korven.
påtal om något helt annat. det är underbart kul och skönt att se att alla mina vänner mår bra. jag är otroligt glad över det. hoppas att det håller sig så ett tag nu. inget är kul när folk mår dåligt. tro mig.
and bytheway, jackie;
låtsas nu att polisen är bakom!
a sip of wine
- det är en rabiessmittad byracka jag hittade bredvid ett lik i en gränd långt härifrån, med en rostig spik i munnen.
eller som det egentligen lät, med ljudeffekter och annars skojjigt i rönneholms hundrastgård.
jag, min trogna lilla spliff, en tant med en ful jävla mopp + kompis, och en trevlig brutta med en grann korsning stod och delade erfarenheter (tanten och tantens kompis) om hurvida trasor var bättre än dukar.
då kommer den åh så intelligenta frågan som ställs bara du sticker huvudet utanför lyan. 'vad är det för ras?'
det ser du väl själv, tantfan? men nejdå, inte. alltså måste dom bara höra det riktiga svaret, som de egentligen inte vill höra.
tant: vad är det för ras? :)
tjej: det är en sydafrikansk pitbull. :)
tripp: :D
tant: -sätter i halsen-
tant 2: åh, så eh, fin.
därefter tar de sin golvmopp och går. ja, så fin var den.
hade det varit jag som haft det här underbart vackra djuret, had ejag bett dem stoppa upp sin lilla dammsamlande prydnadssak där solen inte skiner. simple as fuck
'vad fan ska jag nu äta ifrån?'
det är en fråga man aldrig kan ställa för många gånger.
egentligen har jag inte så mycket att skriva, men har man en pistol i bakhuvudet med hanen spänd, är man nog så illa tvungen att skriva ett intressant inlägg, innan hjärnsubstansen kladdar ner mitt nystädade skrivbord.
jag har nyss lagat mat. ja, det var en upplevelse som hette duga.
först höll jag på att bränna fast quornfärsen i pannan, sedan skållade jag nästan mig med vattnet när jag skulle fixa pastan, därefter tappade jag grytan på mina tår, men utan ett ljud fortsatte jag snacka i telefon. nu har jag dock väldigt ont i magen, och håller på att spy upp allt jag käkat. jag mår inte särskillt bra, så att säga.
iallafall, så låg jag och vred mig i svettningar hela gårdagen. när man mår skitbra och är överspeedad på söndagen, kan man nästan lita på att kroppen ger ensjälv en spark i skrevet dagen efter, så illa, att man trillar i trappan på väg ut med hunden. inte kul. men det hela löste sig senare med att mamma gick ut med hundfan resten av dagen, medans jag låg och dog i sänger. vääääärt. eller inte. jag missade en dag ute i stallet. oväääärt.
dock mår jag bättre idag, så det blir skola imorgon. om inte febern jag har nu går upp. men det ska den fan inte göra, då vet jag något som kommer åka ner. *hehe*
upp med händerna, ge mig pengarna, töm fickorna på värdesakerna.
det är så det ska vara. med finslipade fingrar glider jag omkring i varuhus och letar läckerbitar. mitt trevliga yttre är bara en fasad för att lättare kunna mätta odjuret som river i magen. det är antingen pengar eller glass, så vad har jag egentligen att välja på? är man fet så är man. just därför har jag en cookiedough i frysen som jag nog ska försöka mig på sen, om magen lungnar ner sig.
som den förmodligen inte kommer göra då en hysterisk schäfer nyss hoppade upp mitt knä för att markatterna gick till gemensam attack mot henne.
ibland kan jag fråga mig själv, 'vad är det egentligen för hund jag skaffat?'
inte fan är det en schäfer. en schäfer är modig, lydig och oerhört trogen.
inte feg, olydig och går till vemsomhelst med godis. alltså har jag nog skaffat en get. ja, en get.
för inte fan finns det andra djur som äter allt och fiser hela tiden. förutom min mor förstås, men det är våran hemlighet. *blink*
