glöm inte att andas
.. och jag skulle vilja tacka min mamma för att ha smittat mig med illamåendet. tack, utan dig hade detta inte varit möjligt!
men det finns en bra sak med illamående. jag behöver inte äta. kan inte äta. okej, inte dricka heller, men det kan väl kvitta. är fruktansvärt seg i huvudet idag. varit hemma i två & en halv dag. gick hem i onsdags för jag fick en sådan jävel till ångestattack och fick gå in på dass och böla. känns väldigt starkt gjort av mig. jag hatar att visa känslor.
ångesten kör hårt med mig på natten. lägger sig som en snara kring halsen, och sakta dras åt. jag försöker förgäves få luft, men varje gång jag försöker spänns snarar. lungorna skriker, halsen svider, och jag kan inte göra annat än vad den säger åt mig.
en sak jag har glömt att nämna. jag hatar närhet. kramar och när någon tar på mig. fyfan, vad är jag? ett gosedjur? visst, ni tycker om /älskar/avgudar/vill vara mig, men inte fan behöver ni väl taffsa för det? snälla. jag avskyr när mamma kommer och stryker mig över ryggen. jag avskyr när folk kramar för länge. en snabb klapp på ryggen, människor, det räcker.
oftast beror detta på vilket humör jag är på. ibland kan jag tillåta folk att krama mig, det beror dock på vem du är och var du står i min rang. men snälla, gå inte fram och spontan-krama mig, om du inte vill ha ett brännsår i fejan.
jag visar när jag behöver närhet, du behöver inte ta ställning till det. tack.
fast sex är bra.
ska vi se om jag kan gå hela dagen på två riskakor? det blir en bra start för helgens 'sundhetsperiod'.
krya på dig
