hungriga andar

igår spydde jag efter maten, för första gången på länge. det kändes.. fruktansvärt bra. men det kunde egentligen kvitta, för idag, när jag läste världens finaste bok om en tjej som bestämmer sig för att bli vacker, satt jag och slaffsade i mig världens gräddigaste jävla mat. mamma var hemma, kunde inte spy. nu har det dessutom gått för lång tid för att få upp något. men åh, vad jag mådde bra igår efter middagen. 

 jag vill återgå till den tiden, när jag gick i ettan. jag var vacker, underbart vacker. smal, hade konturer som man kunde skära sig på. jag älskade det. jag kommer dit snart igen.

väldigt snart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0