we claim our innocence

tragisk vecka.
angelica fick beskedet om att hennes ögonsten hade krossat sitt ben totalt, ungefär sju benbitar simmade en bit ifrån bakknäet, och han skulle aldrig kunna bli ridhäst igen, fan, inte ens sällskapskuse. då hade det blivit boxvila i ett halvår, förmodligen hade han fått hänga i en sele i taket också, men inte ens då var det säkert att han skulle läka ihop rätt.
så, kingsword fick en nål i halsen och sedan var det slut. (de gjorde kanske på det andra sättet, ni vet, kula i pannan och allt det där).  
så angelica gick uy, och jag kände att jag håll på att börja böla.
nu, missförstå mig inte, men jag är inte den som bölar i första taget, jag skäms om jag ens gör det, men hela veckan har jag varit blödig för att mina piller var slut. it went like;
rasande - bölande - likgiltlig - 'glad' - bölande - rasande - död - and so on
allt på under en timme.
men nu när jag har börjat med mina piller igen, är jag tillbaka i mitt känslokalla, normala tillstånd.
det gillar vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0