i eat like a fucking rabbit

har gått igenom en massa folks bloggar idag, och jag känner mig lika skyldig när jag läser deras tankar om deras vikt. varför är det så? att man vill hjälpa andra att bli friska, men vara kvar i sin egen sjukdom (som jag inte har) och svettas lite till? det är nog något jag ska filosofera lite på. dock beundrar jag de här personer starkt, att de är så målinriktade. det smittar av sig något så enormt. en tjej jag läste om har fastat i snart 5 dagar, och visst börjar hon känna av symptomen som kommer, men hon håller ut! det tycker jag är starkt, även om jag bara vill hjälpa henne. men det är ett fritt land hittills, och för att citera denna tjej; 'det är bättre att ha äs och vara smal än ha en lite äs och vara normalviktig/fet.' a real poet.

vägde mig imorse. har gått ner ett kilo sedans igår. det är bra, men inte tillräcklgt.
idag mår jag dåligt, dock. jag har feting bihåleinflammation som jag försöker trycka ner, men jag kunde inte sova igår pga att det dunkade satan i ögonhålorna. så idag är jag väldigt svag och kan inte ens titta på mat utan att ens dö av obehag. dock har jag ätit två mackor, för att få lite energi, men det hjälpte inte. får vänta tills salladen till middag.
kräkte som en gnu igå, trodde seriöst att jag skulle dö. mamma hade köpt pizza. jag höll på att börja böla när jag såg kartongerna. doften som fyllde mina näsborrar gjorde mig illamående, och sen kom jag på det fantastiska:
- men det är ju ost på dem!
- ja, men du åt mandelskorpor iförrigår, och det är ju ägg i och på dem.
-... fan.
- kom nu, jag är vrålhungrig!

så bra gick det igår. men mamma misstänkte inget och jag gick in och gjorde mig av med allt jag kunde tills det kom blod ur näsan och halsen. dock har jag aldrig varit med om något så obehagligt när jag kräker som igår. jag stod bara och klöktes i minst fem minuter utan att ens ha gjort något. och det var inga små sammandragningar heller. det var sådana som satt i ryggmärgen också. fyfan. nej, inte kräka på länge.

men annars är det fint. är jävligt understimulerad då mamma har låst in mig och hindrat mig från att gå i skolan hela veckan. jag känner mig.. dum. jag måste sätta igång hjärnan på något sätt, men det enda sättet jag kommer på är att spela schack, men det kan jag inte spela. får lära mig. nej, nu får jag väl ta och se om jag hittar en bok som kan stimulera min veckade fettklump som ni vanliga dödliga kalla 'hjärna'.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0